Vad är ett personligt referensintervall?

Ett vanligt referensintervall beskriver populationen och omfattar vanligen 95 % av friska personers värden. För många analyter är variationen mindre inom en person än mellan personer. Ett provsvar kan därför ha ändrats betydligt från patientens tidigare nivå utan att hamna utanför populationens intervall.

RIper använder tidigare provsvar för att skatta ett intervall för nästa prov hos den enskilda patienten. Med få prover väger populationen tungt. Med fler prover får patientens egna värden större betydelse och intervallet smalnar. Beräkningen bygger på parametrisk empirisk Bayes enligt Røys och medarbetare (Clinical Chemistry, 2025).

Intervallet beskriver vilka provsvar som förväntas utifrån tidigare värden. Det avgör inte om patienten har en sjukdom. Ett värde utanför intervallet behöver bedömas närmare, men är ingen diagnos.

Analys, laboratorium, kön och ålder

Populationsparametrarna är bundna till analysmetoden och ska inte överföras mellan laboratorier. Välj det labb som analyserat proverna samt patientens kön och ålder. Då hämtas μ_pop och CV_G för motsvarande grupp.

Underlaget består av cirka 1,8 miljoner provsvar från Karolinska, Synlab och Unilabs. refineR har använts för att skatta den icke-patologiska fördelningen i varje grupp. Nivåerna har också granskats årsvis för att utesluta perioder med metod- eller kalibratorbyten. För varje grupp visas vilka år som ingår, underlagets kvalitet och eventuella varningar. Läs dessa före tolkningen.

Varningar visas vid tunt underlag, osäkerhet kring instrumentbyten och skillnader mellan modellens n = 0-intervall och labbets skattning. Du får också en varning om uppgifter saknas för åldersgruppen och ett underlag för alla åldrar används i stället. Varningarna behöver vägas in när intervallet tolkas.

Baslinjen — patientens tidigare prover

Fyll i tidigare provsvar med äldsta först. Proverna ska vara tagna under stabila förhållanden på samma labb och med samma metod som det aktuella provet. Även provtagningen behöver vara jämförbar. Prover från akut sjukdom ska inte ingå i baslinjen, eftersom de förskjuter den skattade nivån.

Varje prov bedöms mot intervallet som gällde före det, räknat ur de föregående proverna. Första provet har ingen baslinje och bedöms därför inte. Undantaget är CV_A, som interpoleras en gång vid hela seriens baslinje och därför är gemensam för alla rader; effekten på gränserna är under en halv procent.

Kryssrutan Sista provet är aktuellt värde bedömer det sist ifyllda svaret mot intervallet ur de föregående proverna. Det aktuella värdet ingår inte i baslinjen — varken i den skattade nivån eller i den CV_A som interpoleras vid den. Första provet har fortfarande ingen baslinje och kan inte bedömas.

Tabellen visar intervallet för nästa prov vid varje antal tidigare prover. Raden n = 0 är modellens intervall utan patientdata; n = 1 motsvarar ett referensändringsvärde (RCV) mot ett enda tidigare prov.

Variationskällorna — CV_I, CV_G och CV_A

CV_I är den inomindividuella biologiska variationen: hur analyten fluktuerar kring patientens egen homeostatiska nivå. CV_G är den mellanindividuella variationen: hur mycket de homeostatiska nivåerna skiljer sig mellan personer. CV_A är metodens analytiska imprecision.

CV_I hämtas från EFLM:s databas för biologisk variation. CV_G tas i första hand från labbets eget stratum, eftersom den beskriver just den population som mätts med just den metoden. CV_A är långtidsimprecision från Region Östergötlands kvalitetskontroll, interpolerad till baslinjens koncentration — den kan och bör ersättas med det egna labbets värden när de finns.

Individualitetsindex (II) är kvoten mellan variationen inom och mellan individer. Vid ett lågt index kan en betydande förändring hos patienten rymmas inom populationens referensintervall. Ett personligt intervall kan då vara mer informativt. Vid ett högt index tillför det mindre. Rutan Vikt vid ett prov visar hur stor vikt patientens första provsvar får i förhållande till populationen.

Konfidensnivå och jämförelser

Konfidensnivån styr intervallets bredd. 95 % är det konventionella valet, liksom för ett vanligt referensintervall. Med 90 % blir intervallet smalare och fler värden flaggas, även av slumpen. Med 99 % blir det bredare och färre värden flaggas. Valet påverkar både risken för falsklarm och risken att missa förändringar.

Jämförelseintervallen visas som I-balkar till vänster i diagrammet: labbets publicerade intervall och refineR-skattningen från rutindata. De visas på samma skala som det personliga intervallet. Provsvaren bedöms enbart mot RIper.

Modellens intervall vid n = 0 kan skilja sig från jämförelseintervallen, eftersom de skattas på olika sätt och delvis beskriver olika saker. Skillnader över 15 % visas som varning. Tolka då små överskridanden med försiktighet.

Vad verktyget inte gör

Modellen förutsätter att patienten är i steady state, att alla prover analyserats med samma metod på samma lab, och att den underliggande fördelningen är rimligt lognormal. Den korrigerar inte för läkemedel, graviditet, dygnsvariation, provtagningstid eller preanalytiska fel — sådant måste vägas in separat.

Populationsunderlaget kommer från personer som själva beställt provtagning. Det är inte en slumpmässig befolkning, och andelen patologiska svar skiljer sig från sjukvårdens material. refineR skattar den icke-patologiska delen av fördelningen.

Bedöm flaggade värden tillsammans med anamnes, övriga prover och förloppet. Intervallet ersätter inte den kliniska bedömningen.